|
|
|
James Randi eller som han
egentligen heter: Randall James Hamilton Zwinge - har vigt sitt liv åt att,
på olika sätt och med alla medel, bekämpa det som han kallar
"övertro".
Han har naturligtvis även
attackerat homeopatin ett antal gånger och hittills har hans skicklighet som
bl.a. trollkarl kvävt en del lovande vetenskapliga försök i sin linda
Du kan läsa mer om honom
HÄR!
---oo0oo---
Här följer en mera vetenskaplig granskning för er som är
tvivlare:
Kritisk granskning
om homeopati:
Homeopati – enbart placebo?
5754 LÄKARTIDNINGEN • VOLYM 97 • NR 49 • 2000
Se även en artikel:
The Evidence For Homoeopathy , D. Reilly.
I årets tredje augustinummer av BMJ redovisas den senaste av
fyra konsekutiva studier vars syfte var att testa den, speciellt i den
svenska läkarkåren fast förankrade och under studietiden välcementerade,
hypotesen att homeopati enbart är en placebo-behandling [1]. Hypotesen
skulle testas på patienter med allergisk rinit och bekräfta fynden från tre
tidigare studier i denna serie av fyra. Ingen av studierna var designad som
behandlingsstudie; de genomfördes enbart för att testa den aktuella
hypotesen. I de randomiserade placebokontrollerade dubbel-blindstudierna
testades patienter med atopiska inhalationsallergier (säsongsbunden
allergisk rinit och tidigare även astma bronchiale) antingen med placebo
eller en homeopatisk beredning av de för patienterna starkaste
allergenen i C 30-potens. Högpotens-dilutionen C 30 innebär en utspädning av
allergenet till 10–60, således en utspädning där det inte ens teoretiskt kan
finnas kvar en enda molekyl av ursprungssubstansen. Det speciella
homeopatiska utspädningsförfarande som kallas för potentiering (genom
upprepade omskakningar) anses öka – renodla – den terapeutiska ”potensen”
samtidigt som den skall minimera eventuella toxiska effekter av
ursprungssubstansen.
Denna randomiserade multicenterstudie genomfördes dubbelblint och var
placebokontrollerad. Forskarna avstod medvetet från att också göra en
korsstudie för att undvika en eventuell ”kontaminering” av placebosatsen.
I undersökningen deltog totalt 51 patienter med säsongsbunden allergisk
rinit från fyra öron-, näs- och halsmottagningar och från
Glasgowuniversitetets öppenvårdsmottagning för öron-, näs- och
halssjukdomar. Patienturvalet skedde efter mycket stränga kriterier. 24
personer fanns med i behandlings-gruppen och 27 i placebogruppen. 23
respektive 27 deltagare fullföljde studien.
Den testade homeopatmedicinen framställdes av ett franskt
special-laboratorium från de allergen som givit positiva hudreaktioner vid
pricktestning med minst 3 mm diameter efter 15 minuter.
För att mäta behandlings-effekten mättes dels (objektivt) förändringarna av
det maximala inspiratoriska nasala luftflödet, dels (subjektivt)
välbefinnandet på en 100-gradig visuell analogskala där 0 betydde bra och
100 betydde outhärdligt. Vidare förde patienterna dagböcker där bl a
biverkningar och medicinförbrukning noterades. För att minska risken för
eventuella bias föregicks den totalt 4 veckor långa försöksperioden av en 2
respektive 4 veckors ”wash out-period” för topiska steroider och
antihistaminer.
Resultat
Författarna uppmätte 3 och 4 veckor efter randomiseringen förändringar dels
i det subjektiva välbefinnandet, dels i det maximala inspiratoriska nasala
luftflödet jämfört med förhållandena vid starten. Fynden utvärderades av
oberoende forskare och statistiker.
Man fann en statistiskt högsignifikant ökning av det genomsnittliga maximala
inspiratoriska nasala luftflödet i homeopatgruppen med 23 procent (19,8
l/min) jämfört med 2 procent i placebogruppen (P=0,0001). I kliniska studier
brukar en luftflödesökning på 13 l/min registreras efter
lågdosdesensibilisering och på 18,5 l/min efter applikation av topiska
steroider.
Förbättringarna var likartade vid alla fem behandlingscentra. De subjektiva
förändringarna registrerades på en visuell analogskala och där fann man i
denna fjärde studie inga signifikanta skillnader mellan grupperna, men
totalt för alla fyra studierna en genomsnittlig förändring med 28 procent
(10,9 mm) i homeopatigruppen jämfört med 3 procent (1,1 mm) i placebogruppen
(P=0,0007). behandlingsgruppen fann man en något större initial
symtomförsämring än i placebogruppen. Denna s k förstförsämring är vanligt
förekommande vid homeopatisk behandling.
Diskussion och
slutsats
Alla fyra studierna visar en tydlig trend mot att homeopatisk behandling
både subjektivt och objektivt skiljer sig från placebobehandling.
En äldre metaanalys av cirka 180 studier (varav många av undermålig
kvalitet) av homeopatins eventuella terapeutiska effekter talade för att
homeopatisk behandling var positiv men den tillät inte några bindande
slutsatser [2]. I en uppdaterad metaanalys av 89 nyare studier [3]
konstaterade andra författare att homeopatisk behandling i genomsnitt har
ungefär dubbelt så stor effekt som placebobehandling. Liknande slutsatser
drar en av Europakommissionen tillsatt arbetsgrupp (Bryssel 1996). Den
aktuella studiens författare drar den (med hänsyn till undersökningens höga
signifikansnivå) något djärva slutsatsen att homeopati har effekter och att
den tidigare a priori för sant befunna hypotesen att homeopati enbart har
placeboeffekter inte kunde verifieras.
Positiva terapeutiska effekter
Referenten drar den om möjligt ännu djärvare slutsatsen att ett mycket
gammalt
om än något svårbegripligt och alltid ifrågasatt terapisystem som tydligen
använts och fortfarande används av tusentals legitimerade läkare och
miljontals patienter över hela världen knappast kunde ha överlevt i över 200
år om det inte hade något terapeutiskt värde. Efter alla olika studier är
det alldeles
uppenbart att homeopatin förutom placeboeffekter även har positiva
terapeutiska realeffekter om den utövas kritiskt, omdömesgillt och lege
artis av i homeopati välutbildade läkare/terapeuter på erfarenhetsmässigt
givna säkra indikationer.
Referenser
Taylor MA, Reilly D, Llewellyn-Jones RH, McSharry C, Aitchison TC.
Randomized controlled trial of homeopathy versus placebo in perennial
allergic rhinitis with overview of four trial series. BMJ 2000; 321: 471-6.
Kleijnen J, Knipschild P, ter Riet G. Clinical trials of homoeopathy. BMJ
1991; 302(6772): 316-23.
Linde K, Clausius N, Ramirez G, Melchart D, Eitel F, Hedges LV, Jonas WB.
Are the clinical effects of homeopathy placebo effects? A meta-analysis of
placebo-controlled trials. Lancet 1997; 350(9081): 834-43.
Författare
KARL-OTTO ALY
leg läkare, Rönninge.
E-post: carlo.aly@salem.mail.telia.com
Fler kritiska omdömen om homeopati finner du på
denna sida!
Center för Homeopati, homeopatisk, behandling, terapi,
zonterapi, laser, alternativmedicin, irisdiagnos, homeopat, irisanalys,
homopat, homepat, laserbehandling, diagnos, iris
|
|
|
Silveklinikens
Informationssida: